fredag 10 juni 2016

Skämma bort mig själv

Idag har jag planterat mangold och smitt en tentakel, den största hittills. Utgick från en fyrkant 50 eller till och med 60. 
Men först gjorde jag i ordning en av mina odlingskorgar, fodrade den med jutesäckar som vi hämtar kol i. En tid i mitt liv var jutesäckar en bristvara, nu har jag all jute jag orkar äta och mer därtill. Vi slänger dem till och med. Jaja, fodrade som sagt en odlingskorg och sådde mangold. Kanske en smula sent på säsongen, men faktum är att det bara var 11 grader varmt ute idag. Kändes inte som sommar. 

När jag var klar med det fick jag smida en tentakel för mig själv. Egentligen borde jag ha bara legat och drönat. Jag ska jobba helg och förhoppningsvis hinna smida 20-25 blompinnar samtidigt som jag bekämpar tyska turister i Wadköpingsmedjan. Hur som helst. 


Svetsa på ett handtag. Alldeles för underdimensionerat, handtaget tenderar att värmas upp alltför snabbt i förhållande till klumpen. Och när jag sedermera skulle forma tentakelns böjning över hornet så var det handtaget som gav med sig istället.
Smidde ut den grovt i fjäderhammaren, på samma sätt som jag gjorde anemonerna. Sedan smidde jag den slät och regelbundet konisk för hand. Jag ville ha den rejält knubbig.




Har aldrig provat att göra så stora sugkoppar tidigare. Konstaterade att det inte riktigt funkar att bara bygga upp en stor pärla som jag vanligtvis gör, den kritiska punkten verkar infinna sig när svetspärlan är lika stor som en kikärta. Större än så går det inte att bygga pärlan utan att den börjar bli porig eller rinna omkring. Så nästa gång ska jag försöka rita en liten cirkel med svetsen istället för att bara hålla den stilla. 
Mätte ut vart sugkopparna skulle sitta för ovanlighetens skull. Jag svetsar bara på känn annars, vilket var exakt vad som hände här med efter två sugkoppar när jag tyckte att de hamnade för långt ifrån varandra annars. Vissa saker kan man lika gärna bara lära sig att göra på ögonmått. 




Att försänka var bitvis svårt eftersom materialet var tungt och svårmanövrerat. Mitt vanliga skrevgrepp var alltför klent. Jag spände fast den i skruvstycket och försänkte där, men man får inget bra svar, mycket av rörelseenergin slösas bort.. Det blir faktiskt bäst när man gör det över hornet, då har man städets tyngd som svarar upp mot slaget.
Tog med Hundinn ut på promenad och fotade tentakeln i Svartån, kommer att dra upp det fotot i "extra stort" och det kommer att se ut som skit om du läser på mobil, men just det kortet är taget med min D60 och förtjänar att bli klickat på. Om inte annat för att njuta av anblicken av Hundens fluffiga öronpäls! Det är jättejätteroligt att ha en bra kamera, kan riktigt gotta mig åt att få fota något länge och omsorgsfullt.


  


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar