Slå sa

Slår mig själv på vänster pekfingertopp med hammaren idag, knallar in i köket för att tejpa ihop det. Där sitter Karlsson och undrar varför jag inte ligger på golvet och gråter av smärta och blodförlust? Han säger att han skulle ha gjort det. "Åratal av självskadebeteenden" säger jag iskallt och kastar upproriskt med håret. Nä men galghumor å sido, om inte det härdade mig så blir man ganska härdad efter ett par år i verkstadsmiljö. Häromdagen hamrade jag också mig själv med relativt full kraft rakt på vänstra pekfingerled, det är sådant som händer och man är mest glad över att det inte gick sönder något viktigt. Men momentet där man tar av sig handsken är alltid läskigt. 

Har idag ägnat mig åt att på hundra olika sätt försöka spänna fast grinden så att den inte ska slå sig så mycket när jag svetsade ihop den. Bordet är inte plant så det har visat sig vara något av ett eländigt projekt. Hoppas vi kan få ett riktigt svetsbord någon gång. 

Karlsson har roat sig med att filma och fota mig och de andra idag också, vår förhoppning är att vi ska kunna filma när den (för närvarande trasiga) pressen pressar ihop en hög med riskakor och sedan spela det baklänges i slow motion. 

trägen håller på

Det är onekligen bra för mig just nu att ha ett mastigt projekt, eller egentligen två, att studsa alla existentiella grubblerier mot, 

- Livet är förgängligt!!!! 

- Här är en grind jag ska svetsa. 

- Jag har bara några få bra år kvar nu!!!!

- Grinden ska sättas ihop av många bitar. 

- Jag kommer aldrig att klara mig själv ekonomiskt!!!!

- 1080-200-50-24

- Jag kommer att dö fattig!!!

- Den här stolpen måste riktas varmt. 

- Ingen som jag gillar gillar mig tillbaks!!! 

- Jag ska kapa av den här jävligt rakt.

Jag är så glad att jag dricker kaffe, det är en underbar dryck som skänker mening och inramning till dagarna. Uuuuu vad gott. Idag hittade jag dessutom laktosfri grädde i kylskåpet, som la sordin på den värsta mentala turbulensen som sprang ur att behöva göra om samma moment tre gånger pga olika typer av misstag eller missbedömningar. Notera även den flacka jämra kurvan som ligger och vräker sig illvilligt i bildens högra överdel.

köttet har legat av sej

Idag har jag bearbetat stolpar till Uffes räcke. Gör detta med en tung hammare med rejäl ban för att det ska bli slätt och fint. Men huden ger med sig i stora sjok och högerarmen är inte vad den har varit så det får bli att ta lite i taget. Man måste ta i rätt ordentligt för att göra åverkan på fyrkant 25. Ju tjockare materialet är ju svårare är det att värma upp det ordentligt i ässjan och det är svårare att bearbeta eftersom det är mer massa som gör motstånd mot hammarslagen. Eller vad man ska säga. Har en kroppslig kunskap om detta men jag vet inte hur man uttrycker det verbalt i enlighet till de fysiska lagarna. 

På tal om fysiska lagar. Kolla vad helt jävla stört det blir om man pressar ett fyrkantsrör. 

Här är för övrigt en skära jag har gjort åt farbror Per. Det är en gammal sparkmede. 

Sedermera även stansad, härdad och till viss del skärpt. Tanken var att vi skulle göra skärans egg till en familjeangelägenhet och slipa den tillsammans under en familjehögtid, men jag drabbades av en lågfrekvent men pockande feber med halsont.

Under pressure

Ölänningen har tagit med sig en press till gruvan. Man kan pressa allt möjligt, vingummin, pipleksaker, tennisbollar. Detta är förhoppningsvis bara början.

Skäror, hängare, måla på golven

Nu har jag jobbat undan allt, inför räckesjobbet. Parallellt med det, eller lite framför, ska jag göra en grind. Grinden är ju enklare eftersom den är fyrkantig och därtill bara behöver passa framför ett dörrhål, inte ens i själva dörrhålet. Räcket måste passa perfekt vid två givna punkter, och hjälpligt på en tredje. 

Har fått lektioner i hur man ritar upp på golvet idag och sådant, fick även en lektion i friktion och dermatologi när mitt högra handgrepp nu kantas av enorma blåsor pga. jobba med handslägga ett par timmar. Ja de ser inte så enorma ut på bilden men.. De är stora, det kan jag försäkra er om, uamejjen. 

I övrigt hemsöks jag fortfarande av en viss letargi som jag ej finner någon direkt orsak till, men jag misstänker att det är dvärgbandmask pga intensivt blåbärsätande under sommaren. Eller borrelia för den delen, eller helt enkelt lite gammal vanlig aids. Med det sagt, godnatt! 

En knubbis

Efter en semester och en mild sväng av överansträngning så var jag tillbaks i smedjan. Satte omedelbart igång med att serieproducera 1000 saker som är tänkta att skapa inkomst på Etsy. Det är lite knivigt det där, ibland händer ingenting på någon månad och sedan plötsligt ramlar ett par beställningar in på ett par dagar bara. Men nu hade jag lovat mig själv att inte ha något till försäljning som inte var 100% klart och redo att skeppas ut. 

Men lite hann jag roa mig också. Hur roar man sig som smedhalva och knäppgök, jo med mässingslod. Jag till och med vågade byta munstycke på gassvetsen. Men när jag skulle använda det var jag ovan vid hur gasblandningen blev, jag nojjade ur och bytte tillbaks till det vanliga munstycket. Så det blev lite som att skjuta småfåglar med kanon, men jag lyckades i varje fall att täcka en skarv helt med lod. Poängen är väl att man ska kunna löda fast saker vid varandra och på så vis inte behöva svetsa, detta för att kunna uppleva stor tillfredsställelse när gamla farbröder vänder på ens grejer och INTE hittar en svetsfog de kan oja sig över. Men mässingslod är också väldigt fint. 

Det var allt för idag, bäst att börja varligt. Tjo!