Hängare i hörnen del I

När jag fortfarande var rätt färsk på smidet så fick jag ett uppdrag av min mamma och hennes man Hans. De renoverade sitt hus och ville ha något de kunde hänga kläder på och något att ställa skor på. Därtill ville de ha några hängare till köksredskap samt ett par krokar. De fick skissa upp vad de ville att jag skulle göra, och sedan kunde jag säga hur man kunde gå till väga och vilka lösningar som fanns. 

Som ni ser på skissen skulle kapphängaren och skostället monteras i ett hörn. Både skostället och kapphängaren fästes i väggen i vardera ände. Kapphängaren fick också en krok som skruvades fast i taket. Skostället fick en liten tass som vilade mot golvet. 

Utöver detta ville de ha en hängare som skulle fästas i taket enbart, som en stång helt enkelt. Där kunde jackor, kappor och annat hängas när det var mycket folk på besök och hängaren i hörnet blev full. 

Eftersom jag på den tiden inte kunde svetsa så föreslog jag att upphängningen i taket skulle utgöras av en krok som jag varmnitade fast i en platta som i sin tur hade fyra skruvhål.

Jag gjorde sammanlagt sju stycken sådana här krokar med skruvplatta. Tre till kapphängarna i hallen, och fyra till redskapshängarna till köket. Först gjorde jag rundstaven med öglan i änden. Sedan skruvplattan, vilken jag fasetterade, dornade försänkningar till skruvarna och borrade hål för rundstaven med öglan . Sedan spänner man fast rundstaven med öglan i ett skruvstycke, med cirka en centimeter ovanför skruvstyckets käftar. Sedan värmde jag med gassvets tills järnet var riktigt varmt, sen på med skruvplattan (åt rätt håll!) och sedan slå med en kulhammare på tappen så att den sväller ut och sedan sitter de tu ihop. Jag försänkte skruvhålet i skruvplattans baksida, så det fanns en liten hålighet för tappen att svälla ut i, men att man ändå skulle kunna skruva fast skruvplattan dikt an taket.

På skostället och kapphängaren i hörnet behövdes även fästen för väggen, en i vardera änden på bägge. Mamma gillade de ihoprullade rull-grejerna, så då fick det bli sådana. 

Jag kan inte fortsätta att referera till dem som rull-grejer....! Direkt när jag är klar med det här inlägget ska jag gå och kolla i mina smidesböcker om rulli-grejerna heter något "på riktigt".

Nej, jag gör det NU. Sedan är det läggdags. 

_______

Hm.... Efter en snabb genombläddring av mina smidesböcker kan jag bara konstatera att författaren på ett mycket skickligt sätt undviker att namnge aktuella rulli-grej. Den florerar som ett av slutstadierna på en "penad solfjäder" men refereras till endast med ett vagt "materialet". Detta är ett mysterium som måste få ett svar. Jag återkommer om detta och med bilder på hur slutresultatet av mamma och Hans hängare.