Eller är det kanske bara när man läser på sin mobil som det ser eländigt ut?
I övrigt fortsätter jag med grillstativet. Den unge Öländske älskaren hjälpte mig med att rikta den, och sedan svetsade jag ihop den.
Här börjar eländet igen. Svetsen gör så att materialet slår sig, så då blev cirkeln skev igen, både som en banan och som en oval om ni förstår. Knäar lite inför alla variablerna som tycks mig helt omöjliga att kontrollera. Både Smeden och Ölänningen förklarade att den här typen av uppgift kräver att man har övat så länge att man utvecklat en känsla för vad man måste göra, det går inte riktigt att tänka sig till det.
Jag såg att det var precis så det var när jag iakttog Ölänningen rikta rundeln, svårt att beskriva men jag såg att han liksom testade materialets motstånd med fingrarna. Och jag försökte förutsäga vart han skulle placera nästa slag men det gick inte.
Smeden förklarade att man lär sig att se och få en känsla för vart materialet börjar skeva iväg och att man ibland måste sabba det man gjort hittills för att komma åt felet.
Undrar när kommer att ha tillägnat mig den känslan? Fem, tio år? Gnöööööl....
Tänkte att det bara var att rulla lite i rullbocken. Hur svårt kan det vara att göra en cirkel.
Nu fick jag en sprängande huvudvärk, fortsättning följer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar