Krokar

Ofta är kroken det första föremål man får pröva på att göra i smedjan. Efter att ha ägnat många timmar åt smide kan jag också konstatera att kroken är ett av de föremål som man ständigt återkommer till. Folk frågar efter krokar, de köper krokar när man står på marknad, och själv har man nästan alltid något som ligger och skräpar där hemma som bara skriker efter att få hänga på en handsmidd krok istället.

Två krokar som jag smidde till min första marknad. Jag vill minnas att jag hade som mål att det skulle bli krokar med löv på. Så kan det gå! Det blev hjärtan istället. Jag kommer ihåg att en jättetrevlig kvinna köpte dem av mig och sa "jag vet precis vart de ska hänga". Hjärtkrokarna kan mycket väl ha varit det första jag någonsin sålde - en konstig men rolig känsla!

Krokar med rulle. Också till min första marknad. I början tyckte jag att det var väldigt roligt att göra "rullarna", vad de nu heter på fackspråk? Jag vet inte... Det borde jag nog faktiskt ta reda på! 
Notera den episkt stora brännblåsan på tummen, en smärtsam och utdragen historia vill jag minnas. Det var länge sedan jag fick en sådan rejäl blåsa, jag antar att jag har lärt mig något trots allt? Eller så utvecklar man också sin förmåga att skada sig över tid, gör jag mig illa nu så är det på långt mer sofistikerade sätt!