En hjuleskänk till en florist. Hade haft kronbladen liggandes en längre period. Skaftet är nog en del av ett gammalt vinställ? Det hela är ihopfogat på så vis att jag filade ner skaftet till en tapp med diametern 5. Sedan borrade jag motsvarande i kronbladen. Spände fast skaftet i skruvstycket och värmde tappen med gas.
Idag var nog första gången jag använde gasen utan att vara rädd. Noterade detta vederbörligt.
Tappen är ju liten så den blir varm snabbt men kallnar också snabbt. Så man måste vara snabb, värma tappen och sen på med kronbladen, se till att alla tre ligger rätt och sedan slå ner tappen med kulhammare så den väller ut och låser de tre plåtskivorna. De måste bli orubbligt fast annars blir man extremt uppretad och missnöjd.
Men tappen svalnar som sagt fort och där står man med en låga av brinnande acetylen och syrgas i ena handen och fippla med kronblad och hammare med andra handen. Plus är stel och liksom .... spattig.... efter allt kallhamrande. Slog för hårt så skaftet böjde sig och kronbladen satt löst. Men jag lyckades få rätsida på blomstret och det passerade min interna granskningsbyrå.
Den första blomman jag gjorde hade två lager plåt och den gav jag bort till en psykolog som förlorade sin syster och samma månad fick beskedet att hennes pappa låg för döden. Hade suttit och gråtit hos henne många gånger, men när jag gav henne blomman så var det hon som grät. Jag tror hon tog med den och visade för sin pappa innan han dog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar