Fortsatt mollusk

Sedan sist: jobbat som blådåre med sortiment till Bredaviks Örtagård. Var nervös när jag skulle lämna mina saker men jag fick jättemycket beröm! Och ett löfte om att bli hjälpt till andra kontakter och sammanhang. Ovärderligt! Eftersom jag är en sämst entreprenör. Nej! Så har jag lärt mig på terapin att man inte får säga. "Jag tycker att det är svårt att marknadsföra mg själv". Så. 

På torsdag ska jag lämna in mina arbetsprover till wadköpingstipendiet. Jag var beredd på att lämna in min ortoceratit men hann smida en sjöstjärna idag. Den passar bättre ihop med mina två andra arbetsprover, några maneto och två anemoner. 

Var faktiskt Fraggmannen som kläckte idén med både ortoceratit och sjöstjärnan. Så om jag får stipendiet så får jag nog se till att dryssla honom med havreflarn eller något annat tacksamt. 

Jag hjälpte Smeden, helt behärskat och lugnt. Men i samma sekund som hon sa "nu är du fri en stund" så la jag i 11 växeln. Svetsade på handtag på fem bitar rund 20 jag hade gjort i ordning. Sedan hade jag alltid ett ämne i ässjan medan jag smidde ut ett annat i fjäderhammaren. Sedan kapade jag i lagom bitar och punktade ihop med svetsen. Bankade ner en bit rund åtta i mitten att ha att bygga runt. Jag ville att sjöstjärnan skulle vara högre i mitten på ovansidan och det är enklare att bygga runt en bit järn än att bara bygga på med svets. 

Sedan började jag lägga svets i tjocka strängar för att bygga upp armarnas form. Det är lite småbökigt för man måste lägga på mycket svets. Man slipar ju svetsfogarna sen för att få det slätt, och då måste det finnas mycket att ta av. Det måste också vara nog med strömstyrka för att svetsen och järnet ska smälta ihop bra så det inte blir synliga fogar. Men det ska gärna vara så låg strömstyrka att det inte smälter ihop för mycket för då kan man ju inte bygga upp så mycket material. Ja, detta är min upplevelse av svetsande, även om jag rent teoretiskt inte har en aning. 

Bygga upp armarna, och sedan slipa och glömma bort att ta bilder på processen. Så VIPS!

Färdigslipad. Däremot alltför många ojämnheter i svetsen för att kunna slipa helt slätt, då skulle armarna bli för smala närmast mitten. Så jag gick över det hela med kulhammare och det blev faktiskt bra. Ingen nackdel alls att den blev knögglig. 

Oooh aaah ca. 700 grader, så fint! 

Och sedan nån timmes böjande och fixande. 

Hinner inte sätta svetspunkter på dess undersida nu. Måste bli efter stipendiet. Tyvärr. 

Men jag är ändå nöjd med resultatet. Det är också intressant att jag har funderat på den här i flera veckor och steg för steg tänkt ut alla moment i arbetet. Så när jag väl satte igång gick det fort, tillfredsställande fort och därtill effektivt. Hade alltid ett ämne i ässjan medan jag arbetade med ett annat. Detta är i vanliga fall ett mycket säkert sätt att elda upp saker men jag lyckades ha kontroll över alla moment. Tjoho!

Nu ska jag söka whila. Godnatt.