Skål på olika sätt

Min bror kom och hälsade på i smedjan, vi drack öl och han smidde en eldgaffel. Det märktes att han är snickare (fast mest personalvetare nu för tiden) för han hade en god blick för proportioner, träffsäker med hammarn och självgående rent generellt. Har inga bilder på gaffeln tyvärr, får ta ett kort vid tillfälle. 

Vi stålskodde även två vandringsstavar som sedan skulle med honom och en kompis upp på fjället. En himla rolig kväll med öl och smide. Karlsson kom ut och vi grillade högrevshamburgare i ässjan, detta fungerade utmärkt. Min bror lyfte särskilt fram det utmärkta med att kunna knapersteka bacon på 1 sekund. Blästerluft är the shit! 
Skål på ett sätt, med öl alltså. 

En annan skål är den jag arbetar på, plåten hade en diameter på 2900mm och var för tung för att jag skulle kunna hantera den rimligt med en hand, för stor för att värma i ässjan, och på alla sätt ett åbäke som jag inte fick till. 

Hade en känsla som jag tack vare min långa terapi kunde identifiera, det var panik! Eller stark stress. Tack vare denna insikt kunde jag vidta lämpliga åtgärder. Nåja. Jag åt lunch. Sedan kom jag fram till att jag måste säga till Smeden att jag måste ta det lugnt ett par veckor. 
Sedan fortsatte jag att jobba med skålen. Motstånd kan man lika gärna nöta ner, när det gäller sådana här saker, eller som Pratchett säger: "do the work that is in front of you". 

Jag stirrade mig blind på skålen. Då kom Peder. Jag blev jätteglad och bad honom om råd. Han tittade på skålen och tummade på dess kant och sa sen "Vad skicklig du är. Här är det en raksträcka, annars är den perfekt." 

LÄTTNADEN SOM SKÖLJDE ÖVER MIG! Säger Peder att den är perfekt - förutom den lilla raksträckan - ja då är jag klar. Han är mig helt överlägsen, jag böjer mig tveklöst för hans smidesauktoritet, skålen är bra nog! 
Fixade raksträckan, åkte hem, nej jag skoja bara, jobbade hårt i några timmar till. 

Alltså, Peder! Nästa gång han kommer till smedjan ska jag försöka tajma det med en riktigt god fika som han ska få.