Nyckelring

Årets tema: Lacken och Trådens podcast.

Slå ut att i fjäderhammaren, fyrkant 10 på högkant. Fupp fupp fupp!
Låta svalna. Sedan stansa sina ord med lagom mellanrum. Sen tävla med sig själv hur mycket man kan effektivisera
1) göra hål
2) vidga hål
3) försänka hål
4) huggmejsla 3/4 genom
Göra om.

Sedan kan man bara vicka loss bricka för bricka. På så vis slipper man stå med tång och hantera småbitar i ässjan.

Första året borrade jag bara. Andra året försänkte jag varmt och sen borra. I år borrade jag inte alls utan gjorde alla hål varmt. Mvh/en smula nöjd

Mer skål

Skål nummer två. Vad fan har jag gjort?!? Vad är det för något? En sjögurka? Shoggoth?? Penis? Fyr? Vulkan? Det där halvtrasiga tornet i sagan om ringen?

Glatt iaf att den glödgade plåten ser ut som en fullmåne. Riktigt vacker faktiskt! Till skillnad från den där rödprickiga styggelsen.

Passa ihop mer

Annan, mjukare ihoppassning. Tog även bort alla raka kanter och gjorde plattorna mindre.

Skål

Gjorde en skål. Av en bit plåt jag rotade upp ur vår metallskrotskontainer. Jag gillar att man kan göra saker som man aldrig gjort förut. Har aldrig gjort nån skål. Jesus vad jag är trött. Jag har dock gjort ljuskoppar innan och det var i princip samma sak, bara att ljuskopparna var mindre och kunde smidas kalla.
Skålen var av så tjock plåt att den måste smidas varm.
När jag tog i den med handen så handsken smälte tänkte jag "gå hem och lägg dig för guds skull" så det gjorde jag.
Smidde lite på en sjögurka i fjäderhammaren först bara. Tappade fokus och började se en smula dubbelt. Så då gick jag hem och tvagde mig. Nu har jag lite feber. Ska dyngsova i 8 h. Tack och adjö!

Det blev en skärmdump. Pga denna plattform har plötsligt utvecklat allergi mot dropbox & .jpg. och jag svimmar snart av sömn. Väl mött!

Sjögurkor om natten

Jag vaktar hund och gruva och lägenhet åt Smeden. Dvs kan vara i verkstan och smida sjögurkor tills midnatt om jag känner för det.
Skulle egentligen smida en kon. Men när man ska göra det väller kanterna ut och bildar en pussmun. Tänkte slipa bort den i etapper. Men jag och fjäderhammaren hade en magisk stund av samförstånd och så vips, sjögurka.
Eller en shoggoth.

Apdålig bildkvalle, men kolla in de snygga räfflorna/hacken/nivåskillnaderna. Uuuuamejjen!! Snyggt! Varje räffla är från fjäderhammarens städ.

Jag var tvungen att gå över alla ytor nerifrån och upp och inte stanna i mitten, då hade den jämna sviten av kanter brutits. Kunde ej heller smida ända ut för då hade jag plattat till gurkans mun. 

Lämnar Freud ivrigt löpandes med fingret längs sektionen "P" i mappindex. 

Formspråk

Tidigare i höstas hade jag förmånen att få konstruktiv kritik av två smeder som utbildat sig länge och väl. De pratade väldigt lite om det som oroade mig mest, nämligen att mitt hantverk skulle vara undermåligt. De pratade bara om hur de olika delarna på skulpturen jag gjort passade ihop, eller inte passade ihop.
Har efter det fått mer feedback på saker jag gjort och även den handlar om formspråk snarare än själva hantverket (som var bra, sas det, hurra!!).

Jag vet inte riktigt hur jag ska få mina saker att bli enhetliga. Jag vet inte riktigt vad som utgör ett harmoniskt formspråk. "Jag måste läsa någon bok om det här" sa jag. De sa att jag skulle strunta i det och kolla på saker runt omkring mig istället. Jag blev otrygg pga löser vanligtvis kunskapsluckor genom att läsa böcker.  Nåja. Jag kanske måste gå nån kurs på universitet, gestaltning eller så. Hurra!!!

Skåp

Inte nog med att man fått sig ett omklädningsskåp i gammal modell, man har fått sig ett verkstadsaktigt smeknamn också; Vikarn.
HURRA!!
Min kollega Kranen och jag diskuterar hur vi ska inreda skåpen. Fortsättning följer.

Kris

Det har gått segt på sistone. Inget flyt, ingen struktur, inga hållbara designidéer (vilket faktiskt är vad det handlar om. Vi övar oss på att ta oss själva mer på allvar i Gruvan. Om man skapar något med sin egen hjärna, skissar och sedan smider det i syfte att sälja det till någon så är det design. Inte bara att man råkade svänga ihop något).

Kändes lite som om jag hade fått en stroke och glömt bort till och med grundläggande smidesteknik. Stod i flera timmar och försökte göra ett hjärta som kunde funka men det gick inte, retirerade in i ett mörkt hörn och åt kokosbollar. Förfäran. Jag är slut som smidesperson.
Lyckades till sist komma på ett ganska snabbt och enkelt sätt att göra ljuskoppar. En liten smula självförtroende att nafsa i sig.

Hemma och tvagad lagom till tolvslaget. Hann ej ens dricka grogg. Allt för konsten.